I torsdags var det äntligen dags för årets Winnerbäck-konsert!
Det var toppen som det brukar vara! Lasse är ju ändå alltid Lasse! Han har fått en speciell plats hos mig och trots att han kanske inte bara är positiv....(??!)  så får han mig alltid på gott humör!!
Det är en sån härlig känsla att stå där i vimlet med alla andra som är där och är så glada och upprymda!! Alla sjunger med i texterna och det går rysningar genom kroppen på en :)
Lasse blev också påverkad (verkade det som iaf) - han gick runt på scenen med sin gitarr och tittade ut över alla som var där för hans skull och så kändes det som om han tänkte "Är ni verkligen här - för min skull?" Jag tycker att han känns så äkta och naturlig, så oegoistisk! Så härlig!!
Jag är i alla fall helnöjd med kvällen!! Trots att himlen öppnade sig precis när Lasse klev på scenen... Det verkligen vräkte ner, stora, tunga, kalla droppar! Men det var det värt!! När Lasse spelade sina sista låtar började det blixtra och hela himlen lystes upp, väldigt effektfullt men lite skrämmande också...