Jaha...

I natt sov vi ingenting!
Ingrid hostade och var ledsen hela natten!
Jättesynd om henne och jobbigt för oss!

Kl 05.00 ringde min väckarklocka...
Jag tror att jag då hade sovit ca 1 timme sammanlagt!

Jag öppnade på jobbet så jag åkte dit, men jag kände direkt att jag inte skulle hålla hela dagen! Dessutom så har min hals korkat igen helt, jag kan inte prata normalt!

Har fått många kommentarer på rösten idag!

Wilmer skrattade och tyckte att jag lät rolig!

Tur att man kan roa nån med det här eländet!

Jag åkte alltså tidigare från jobbet, hem för att sova ikapp!
Det var hyfsat skönt, sov stenhårt!

Känner mig lite halvsliten! Men ändå rätt ok bortsett från rösten!


Men Ingrid är sämre, har fått feber och är väldigt hängig och eländig!
Vi har varit på vårdcentralen nu alldeles nyss. Doktorn lyssnade och tittade och så togs det lite prover! Ingrid tycker att det är jättejobbigt och blir så ledsen!

Med Wilmer har det alltid varit så lätt, han har suttit stilla och fint och låtit doktorn kolla det denne ska! Ingrid är svårare!
Men det är bara att försöka vara lugn och tröstande och hålla henne ordentligt så att undersökning och provtagning går så snabbt som möjligt!

Blodprovet var inte kul!
Hur ska hon förstå varför det ska göras?
Hon är bara ledsen för att både mamma och sköterska håller fast henne,